Brist på förtroende....
Vaknade galet trött som alltid. Somnade vid 11 och sov till två. Har haft det där swishande pulserande trycket i högra örat hela natten och så fort jag rört på huvudet. Det är hemskt! I grunden har jag alltid ett dovt tjut i örat hela tiden men sen när
huvudet spänner så kommer de där pulsationerna. De ökar om jag anstränger mig. Msn kan bli knäpp för mindre. Särskilt jobbigt som nu när man ska sova.
Blev som sagt uppringd av neurologen i dag då vi hade en avtalad telefontid. Jag berättade att jag inte mår alls bra. Upplever mer tryck, yrsel, pulsrusningar, mycket domningar och muskelspasmer samt dålig finmotorik. Jag berättade också att amitriptylinet
inte hjälpt alls mot huvudvärken men faktiskt lite mot mina krypningar nattetid i benen. Håller på att svimma av trycket i huvudet när jag ställer mig upp. Då spänner det som sjutton och jag måste böja huvudet halvt framåt för att inte svimma.
Efter jag berättat allt detta så säger hon att detta inte hör i hop ALLS med chiarin utan att det är något annat. Hon säger att detta är ångest/panikångest. Jag trodde hon skämtade!!! Jag har i mina tidigare år haft panikångest och äter ångestdämpande
sedan 8 år tillbaka så tro mig, jag vet hur panikångest känns!!!! Detta är INTE panikångest!!!
Sen säger hon att jag kan börja jobba deltid nästa vecka! Jag tappade hakan! Jag tar mig knappt ur sängen vissa dagar och är LIVRÄDD för att svimma på jobbet eller liknande. Det har ju hänt innan. Dessutom kan jag knappt böja mig innan det blir ett djävulskt
tryck i huvudet. Jag sa till henne att jag vill träffa Linköping och höra vad dom säger INNAN jag gör något som kanske är dumt. Dessutom har jag ingen ork varken psykiskt eller fysiskt just nu. Att inte bli trodd är det VÄRSTA jag vet. Dessutom så
är jag galet nervös inför vad måndagens lungröntgen visar.
Jag blev i allafall sjukskriven helt fram till mitten av maj. Hon tyckte väl efter lite tanke att det inte var rimligt att gå tillbaka innan jag fått en bedömning.
Att man ska behöva brottas för sitt mående när det finns hur mycket människor som helst som är sjukskrivna flera år och jobbar svart samtidigt. Jag är verkligen ingen människa som gillar att vara sjukskriven, men min kropp och hjärna behöver detta nu.
Hur svårt kan det vara att försöka tänka lite realistiskt??
Kolla listan över endel symtom som hör i hop med chiari. De jag räknade upp för henne var INTE typiska tecken på chiari enligt henne. Jag blir så trött.....
